Eken

Nej, det är inte Stockholm jag menar just nu utan arten ek, quercus robur på latin. Vad är det med ekarna? Det har jag frågat förr utan att få något svar eller förslag. Ekarna dör vartefter. Det gör alla träd, alla andra också, det hör till tidens gång. Men med ekarna verkar det som om ganska många av dem lägger ner i förtid. Det är illa ställt med almarna och askarna också. Döda almar har jag sett lite varstans, askarna har jag bara läst om än så länge. Men vi kommer antagligen inte ha några almar eller askar i framtiden, säger förståsigpåarna. Undrar om det är klimatförändringar som ligger bakom olika sjukdomars spridning. När det gäller ekarna, har jag inte sett någon förklaring, faktisk inget medhåll heller om att något ohälsosamt pågår. Vi får väl se eller, rättare sagt, kommande generationer får väl se. För oss människor är år och decennier rimliga mått på överlevnadstid, medan sekler är ett bättre mått för ekarna. Sveriges äldsta ek, den s.k. Rumskullaeken, som har en omkrets på 14 meter, sägs vara omkring tusen år.

Två sjuka,

en frisk, som är fridlyst och som syns även i kolumnen till vänser