Lyssnade häromdagen på P1 om fisk och skaldjur, som man bör och inte bör köpa och äta.
Sverige tillåter fortfarande ålfiske. Det gör många andra länder också. Varken Sverige eller andra länder borde tillåta ålfiske. Ansvarig minister Bucht slår ifrån sig och säger att det är bättre för torsk och lax, om man inte värnar om ålen, typ. Inte begåvat. Det finns inget försvar för att fånga ål längre. Arten är utdöende, det vet alla. Det är bara att sätta stopp. Det duger inte att skylla på allmän fiskepolitik eller på att den svenska ålen spelar så liten roll. Sätt stopp!
Och att i det läget värna om en försvinnande liten och gammaldags yrkeskår, som livnär sig på att fiska en utdöende art, är naturligtvis inte försvarligt. Lägg ner!
Förresten är det egendomligt att folk fortfarande vill äta ål. Har de inte hört eller läst, hur det står till? Eller bryr de sig inte? Om det inte fanns några kunder, skulle väl t.o.m. ålfiskarna förstå att det blivit dags att sluta fånga ål.
Däremot har jag förstått att det är OK numera med jätteräkor, som är ASC-märkta. Utmärkt! Men det lär fortfarande vara bara en liten del av alla odlade jätteräkor som är ASC-märkta. ASC står för Aquaculture Stewardship Council men det räcker ju att komma ihåg förkortningen. MSC står för Marine Stewardship Council och gäller viltfångat.

ASC- och MSC-märkning ska enligt många, enligt oss också, gälla för all fisk och alla skaldjur som köps i affärer. Vi köper inte längre fisk, som inte är märkt på det viset. Det är lått att kontrollera märkningen och, när man väl lärt sig de få förkortningarna och symbolerna, ingen konst att komma ihåg. Dessa märkningar sägs ge goda, om än inte hundraprocentiga garantier för hållbara odlingar respektive fångster. Inte behöver man då reta sig på egendomliga och svårförståeliga benämningar eller förkortningar. Vi råkar ha tur att kunna fiska en del själva också och då blir det svårare men inte heller nödvändigt att hitta MSC-stämpeln.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar