Sandlåda

Ibland förundrar jag mig mer än annars över nyheterna om, vad som pågår i storpolitiken. Det verkar för närvarande finnas fler världsledare än vanligt med omättlig makthunger men väldigt lite vett. Irans ledare kallar den amerikanska ledningen för mentalt handikappad, USAs president talar om utplåning av motståndaren. Nivån på de verbala utfallen mellan parterna är på sådan sandlådenivå, att fröken borde gripa in och ta ovännerna i kalufsen. Ett avgörande problem är ju att det inte finns någon fröken i den här sandlådan. Däremot kan man tänka sig andra stridstuppar, som vädrar morgonluft och som med viss iver väntar just utanför lådkanten. FN räcker inte till för bråkmakare, som anser att de tjänar mer - makt och/eller pengar - på själva bråket än på att söka efter rimliga sätt för samexistens.

Den amerikanske presidenten har dragit igång sin omvalskampanj i mycket god tid, läste jag. Han ska väl nu med jämna mellanrum släppa ut nyheter om "deals", som han själv anser att han lyckats med eller som han enligt egen mening kommer att lyckas med. Allt kan köpas med dollar, verkar vara ett vanligt resonemang i den nuvarande amerikanska ledningen. Man hotar och lovar, lovar och hotar med mer eller mindre dollar i olika sammanhang. I bakgrunden backas de olika hoten och löftena upp med världens största krigsmakt. Just nu är det presidentens måg (?), vars mandat verkar mycket oklart, som ska försöka lösa palestinafrågan med en finansiell uppgörelse, som den som ska köpas inte vill veta av, inte de som ska betala heller, såvitt jag förstod. Det lär bli ett svårt uppdrag att lyckas med.