Sommar, sommar i P1

SRs "sommarprogram" står högt på listan över gillade radioprogram, åtminstone på min lista. "Sommarprogrammen" hör liksom till svensk sommar. Till själva upplägget hör variationen och att man tycker olika om olika program. Vissa passar en, vissa inte. Vissa sommarpratare, t.ex. gammalmodiga företagsledare, som bara pratar om sina egna bedrifter, är helt ointressanta. Andra kan vara spännande, även om eller just därför att de representerar något okänt eller nytt. Hur som helst, händer det mig oftare än sällan att jag har en trevlig stund där på tidiga sommareftermidddagen nära radion, när jag kommer ihåg att lyssna på "sommarprogrammen". Tyvärr har jag i sommar ändå lyckats missa ganska många sommarpratare och så glömmer man ju men ett par av årets program, som jag minns mer än andra, är

- Prästen Camilla Lif, som för all del representerar en annan livstro än min men som talade hjärtligt, mänskligt och om viktiga frågor. Jag tyckte mycket om det.

- Författaren, Karin Smirnoff, som var en frisk fläkt och hade ett trevligt sommarprogram. Jag har genast börjat läsa hennes trilogi.

Det är inte lätt för något program av något slag att slå sig in i dagens allt högljuddare mediabrus med teve hela tiden, kraftfulla datorer i var mans hand, rymden full av streamade tjänster, sociala media till förbannelse och pressen som kämpar vidare, Att Sommar i P1 ändå stått sig i mer än ett halvt århundrade, är märkvärdigt och positivt.