måndag 7 oktober 2013
Myrornas krig
Två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten. Större delen av haven anses av människan vara en fri nyttighet, som man kan göra vad man vill med. Då ägnar vi, de moderna människorna, oss åt ett havsbruk som innebär övergödning, utsläpp och föroreningar, global uppvärmning och överfiskning. Det medför allmän nedskitning utan att havsytorna stiger, att haven värms upp, att syrehalten sjunker, att försurningen tilltar och att den biologiska mångfalden hotas. Makthavare i enskilda länder motarbetar ständigt initiativ till förbättringar av havsbruket. Skälen är alltid desamma, nationella och personliga fördelar, när det gäller pengar och makt. Plastsopor vräks ut i monumentala mängder och samlas i stora “moln” ute i oceanerna. Oljeutsläpp och utsläpp av allehanda gifter skadar djurliv, natur och människor. Norrmän och japaner jagar utrotningshotade djur. Ryssar skickar trupper mot miljöaktivister och åtalar dem för sjöröveri. Östersjöländerna kan inte ens enas om att vårda sitt eget innanhav på ett vettigt sätt. Världens ledare har i decennier avsiktligt motarbetat en internationell klimatöverenskommelse. Man kan hålla på länge på det här viset.
Om man tänkte sig att jorden och mänskligheten var ett par myrstackar, som man kunde betrakta en tid och såg att myrorna började bete sig ologiskt, destruktivt och helt enkelt dumdristigt, inte vid enstaka tillfällen utan mer och mer i en ökande takt, så skulle man börja undra över vad som hänt med denna myrart. Man skulle kanske fråga sig, vilket evolutionärt budskap dessa beteenden gav. När den ena stackens individer startar myrkrig mot den andras, kan man tänka sig de vanliga krigshetsarargumenten. Vi är starka myror, som vill ha större plats och bestämma mer. Maten räcker åt oss men inte åt alla. Vi är rädda för för stacken på andra sidan vägen. O.s.v. Men när myrorna börjar en massförstörelse av den egna stacken, släpar ut äggen så att de förstörs eller äts upp, river viktiga delar av stacken eller vad man nu kan hitta på, blir frågetecknen svårare att räta ut. Det kan inte bara vara så enkelt att myrartens grundsyfte är att öka flertalet på vilken bekostnad som helst och att evolutionen missat att grundsyftet måste begränsas, när myrorna blir fler än stacken tål.
En optimist kunde tänka sig myrorna, om de hade människans överlägsna intellekt, skulle kunna övervinna evolutionens snedsprång och medmyrornas värsta idiotier, för att få stackens invånare att gemensamt verka för stackens överlevnad. Chanser och risker att det blir eller inte blir så i myrstackarna, kan var och en spekulera om.
Etiketter:
biologisk mångfald,
hav,
klimat,
krig och fred,
miljö
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar