Nedsnuskning

Enligt en notis i någon tidning igår, kommer det inom överskådlig framtid att finnas mer plast än fisk i världshaven - viktmässigt alltså. Vi vräker ut plastsopor i världshaven, enligt uppgift så där 8 miljoner ton om året. I haven bryts plasten ner i smådelar och blir svårare och svårare med tiden att samla ihop. Plastrester hamnar i växter och djur allt längre upp i näringskedjan. På vägen in i vårt dna tillsammans med PCB, DDT och lite andra gifter samlas plastsoporna med havsströmmarnas hjälp i stora moln i haven. Det största molnet finns i Stilla Havet och kallas: The Great Pacific garbage patch. Molnet växer och dess volym är redan sedan länge förfärande. Huuh! En ung holländsk man, Boyan Slat, har satt igång ett projekt, som går ut på att haven ska kunna rena sig själva med hjälp av en teknik med insamlingsbarriärer. Det behövs också hjälp med insamling av pengar till projektet och Slat har med s.k. crowdfunding lyckats få igång ett projekt, som inom kort ska påbörja en testverksamhet i Nordsjön. Hur framgångsrikt det blir, återstår att se men en sak är säker. Något måste göras åt de nedsnuskade haven.

En stor del av världens olja går till plasttillverkning. Endast en liten del av plasten återvinns. Jag såg siffran 15 % någonstans. Plasten är billig och därför använder vi ständigt mycket mer plast än vad som är nyttigt för planeten. Lite som med transporter, som är alldeles för billiga, om man ser till vad som är bra för atmosfären. I penningjakten skickas gods och folk runt på planeten i en snabbt ökande omfattning och i många fall i onödan eller onödigt långt. I de återkommande prioriteringarna mellan ekonomisk tillväxt och miljö- och klimatintressen, är det ständigt pengarna som vinner. Olika skäl åberopas. Det behövs pengar för att värna om miljö och klimat, fattigdomsbekämpning o.s.v. Kanske måste man inse att det är ekonomiska styrmedel som biter. Plastskatter nästa, säger jag, transportskatter också. Ja, ja internationella samarbeten behövs, då får väl våra makthavare jobba för sådana också. Det är inte många politiker som vågar mopsa mot de starka ekonomiska intressena men vi måste ju inte rösta på dem som prioriterar tossigt hela tiden.