Nobelpris och höns

Att Bob Dylan utsetts till årets nobelpristagare i litteratur är lika förvånande som att ekologiska ägg skulle vara mer hälsovådliga än ägg från burhöns.

Skälet till det förstnämnda är att jag, som väldigt många andra svenskar, trots Chuchill och Alexijevitj, uppfattat nobelpriset i litteratur som något för seriös, ofta svårtillgänglig, finlitteratur snarare än för texterna i en rockstjärnas sånger. Dylan må vara socialt inkompetent men han är rockvärldens eller protestsångarnas eller singersongartisternas superikon sedan ett halvt sekel. I eftersnacket, som pågår för fullt, tycks media ägna mer tid åt Dylans personliga uppträdande än åt det han fick priset för. Säg vad ni vill, ni finkulturens fanbärare men Dylan har varit en viktig och spännande del av livet för flera generationers ungdomar, som sedan fortsatt att lyssna på honom genom livet. Alla vi som sett honom eller klipp från konserter vet att den här personen har otroligt mycket att komma med i sin låtskatt och sin sång men lite, egentligen ingenting, att tillföra av personlig utstrålning. Men de, som tror att man måste vara väluppfostrad, charmerande och kommunikativ för att förtjäna Nobelpriset, är tack och lov få.

Skälet till det sistnämnda skulle vara, läste jag i ett debattinlägg i SvD av några för mig okända hönsintressenter, att de "ekologiska hönsen" måste utfordras med fiskmjöl, som innehåller för mycket dioxiner och andra gifter. Undertecknarna hävdar att inget alternativ till fiskmjölet finns och att ingen annan utväg finns än att sluta med de ekologiska äggen och övergå till att äta ägg från burhöns. Jag hör till den skara av "lurade" konsumenter, som haft det klena omdömet att köpa ekologiska ägg, så jag ska väl känna mig riktigt dum nu. Varför gör jag inte det då? Så miljöpartist jag varit i decennier, måste jag på stående fot (eller så här dags snarare på sittande stol) medge att jag inte har fakta för att rakt av bemöta debattinlägget på ett sakligt sätt. Men att det här inte är hela historien om ekologisk hönshållning och att ekonomiska motiv till valet av det ena eller andra produktionssättet spelar roll för äggproduktion precis som för alla andra konsumentprodukter, är jag ändå helt övertygad om. Lika övertygad som jag är om att modern hönshållning i bur inte erbjuder hönsen ett värdigt liv. Fortsättning lär följa.

Lågpris, konsumentlycka

Vill man köpa billigt, får man finna sig i en del.

Det är helt enkelt så det fungerar. Köper man billig mat, är den sämre i största allmänhet och framför allt är den inte ekologiskt framställd. Köper man billiga möbler, får man kvalitet därefter. Den sämsta träbyrå jag någonsin stött på, köpte jag för en larvlgt liten summa på Mio. Den fungerande inte ens som ny och föll tidigt isär. Med extremt låga priser kan man knappast förvänta sig att producenter väljer råvaror, tillverkningssätt m.m. med miljöhänsyn, mänskliga rättigheter o.s.v. som viktigaste riktmärke. Det gäller även annat, t.ex. klädbranschen. Man ska nog inte inbilla sig att svenska företag är några undantag. Framgångsrika IKEA och HM, båda med lågprisprofil, har en del att svara för.

Förresten fick vi ju igår veta att vi svenskar hör till dem i världen, som sätter störst ekologiskt fotavtryck på Jorden. Skulle alla konsumera och bete sig som vi, skulle det behövas 4,2 jordklot för att leverera. Slutsatsen av det lär väl vara att vi inte bara borde konsumera bättre varor utan även begränsa själva konsumtionen. Trots låga priser. Men vi fostras till att vilja köpa oss mer lycka och de ekonomiska marknadskrafterna är starka...

Vill man flyga med lågprisbolag, bör man höra till standardkunderna i alla avseenden för att kunna använda de extremt slimmade dataprogram, som satts in i stället för personal. Om man väljer Ryanair, som har världens trängsta flygplan och som har en företagskultur, där man behandlar sina passagerare som boskap, får man dålig service på köpet men billigt är det, särskilt om man inte har någon väska. Väljer man Norwegian, är servicen bättre men å andra sidan priserna högre, särskilt om man har en väska, och där kan informationsinsamling och biljettbokning bli rena detektivarbetet mellan olika hänvisningar, företag och agenter. Så fort en bokning innehåller något som avviker från "main stream", blir det bekymmer. Så t.ex. sägs det av Norwegians agenter eller vilka det nu är att man inte, innan man betalar sin biljett, kan få besked om man får ta med sig sin hund på flyget. Man får chansa och betala sin biljett först och så får man i efterhand försöka boka biljett för hunden. Det har jag just försökt men, trots många och långa försök, har jag misslyckats så här långt. Hur som helst, väcker de extremt låga flygpriserna frågor rörande miljö- och klimatpåverkan.

Härligt, vi får ha kossorna kvar!

Det är mycket nu, om köttätande eller inte, om pruttande och miljöförstörande kossor, om att närproduktion inte spelar någon roll o.s.v. Att lösningen inte är den förenklade, att slakta alla kor och lägga ner all djurhållning för köttproduktion, är väl rätt givet, liksom att även transporterna spelar roll. Det finns mer komplicerade förhållanden att beakta och det är tur att det finns kunskap, som kan bidra till mer balans i debatten. I SvD läste jag just en artikel av Artur Granstedt, SLU, som ger en mer nyanserad bild av, hur köttproduktion och köttkonsumtion förhåller sig till miljö- och klimatproblem. Korna gör inte bara skada, de behövs. Visserligen bör köttkonsumtionen begränsas kraftigt men det är flera åtgärder tillsammans som ger önskade effekter.
- Ekologiskt kretsloppsjordbruk med vallodling baserat på lokala och förnyelsebara resurser,
- ökad närhet mellan produktion, förädling och konsumtion,
- djurhållning med begränsningar, särskilt av mängden enkelmagade djur (svin och höns),
är några.

Gnestas upphandlingar på tur?

Skärpta krav på upphandlad mat ger bättre miljö, säger två miljöpartistiska kommunalråd i SNs “Inlägg utifrån”. De upplyser om tre viktiga krav som man avser att ställa i kommande upphandlingar av mat till offentliga inrättningar. Applåderar! Håller fullständigt med. Bra att någon gör något inom detta viktiga område. Det finns fler krav, som man kan ställa i miljöförbättrande syfte. Ett av dem, något omstritt därför att EU-lagstiftningen är kontraproduktiv, är krav på större andel närproducerade produkter. Här krävs lite taktik för att hålla sig inom gällande regler men det går. Även om mat till skolbarn och äldre är en stor och viktig fråga, kan och bör miljökraven drivas hårdare även i andra offentliga upphandlingar. Det måste kännas tryggt för handläggande tjänstemän i kommuner och landsting att ha skarpa och tydliga regler till stöd för miljökrav i upphandlingar. Sådana regler saknas på många håll. I lilla hemkommunen har beslutsfattare förtvivlat svårt att göra något åt sina upphandlingsregler och de rutiner som ska användas. Ett arbete inleddes för ett par år sedan men har än så länge inte lett till något nämnvärt resultat. Det är bara att hoppas att det gör det snart.

Rösta på miljön

Godmorgon världen, är ett bra program i SRs P 1. Igår morse kunde man där höra en debatt med företrädare för tidningar med olika politiska inriktningar. Man diskuterade förra veckans partiledardebatt i riksdagen. Som vanligt var det frågor om jobben och pengarna som intresserade och kommenterades. Varken programledaren eller debattörerna nämnde ett ord om miljön. Man talade regeringens passivitet, Sveriges framtid och många stora frågor men ingen kom på idén att ta upp det allra viktigaste – miljön. Människan ägnar sig åt att utarma och förstöra jorden i en utsträckning och en hastighet som saknar motstycke men politiska kommentatorer tycker inte att frågan är värd att nämna, när man recenserar våra folkvaldas viktigaste debatt. Det är rätt märkvärdigt. Alla tycktes ense om att regeringen är alldeles för initiativlös i allmänhet och det vore årets underdrift att påstå det, när det gäller miljö- och klimatfrågorna. Här är bara ett av många exempel. Riksdagen har ställt upp 16 miljömål till 2020 men redan nu konstaterar Naturvårdsverket att 14 av dem inte kommer att nås med de styrmedel Alliansen använder. Här är de 14 önskedrömmarna (saxade via Supermiljöbloggen)

- Begränsad klimatpåverkan 
- Grundvatten av god kvalitet 
- Frisk luft 
- Hav och balans samt levande kust och skärgård 
- Bara naturlig försurning 
- Myllrande våtmarker 
- Giftfri miljö 
- Levande skogar 
- Ett rikt odlingslandskap 
- Storslagen fjällmiljö 
- Ingen övergödning 
- God bebyggd miljö 
- Levande sjöar och vattendrag 
- Ett rikt växt- och djurliv

Vill vi att Sverige ska uppnå dessa mål? Det är inte en tendentiös fråga. Jag tror att hela folket vill det (det finns förstås siffror, detaljer och s.k. indikatorer bakom de olika målen, se vidare Naturvårdsverkets miljöportal på www.miljomal.se). Men då måste politikerna få klart för sig att vi vill det. En opinionsundersökning kanske kunde bidra med något som omväxling, om den inriktades seriöst och precist mot denna fråga. Men framförallt gäller det att rösta bort politiker, som bara räknar pengar utan någon vidare hänsyn till miljö och klimat. Jag påstår att ingen politiker i den nuvarande regeringen förtjänar en röst med den utgångspunkten.

Även i Gnesta kan man handla upp klokare

33 kommuner har mer än 25 % ekologiskt av upphandlade varor, påstår Supermiljöbloggen. Hur går det för Gnestas upphandlingar? En seg hantering av frågan om revidering av kommunens upphandlingsregler har gjort att egentligen ingenting konkret hänt under de år som gått, sedan frågan väcktes formellt i kommunfullmäktige. Ett tamt förslag till skrivning dök upp för något år sedan och skulle vidareutvecklas.

Offentliga upphandlingar är ett område, där kommunpolitiker kan göra skillnad för vad som gagnar och vad som inte gagnar kommunens invånare och kommunens miljö. Gör det, gör skillnad även i Gnesta! Många kommuner har för länge sedan gått före. Det går att ställa krav på ekologiska hänsyn och andra miljökrav vid offentliga upphandlingar. Det går till och med att gynna närproducerat, om det görs på rätt sätt.